maelstrom

Den träffar dig precis där, på platsen som vissa kallar för reptilhjärnan, platsen som jag kallar hemma. Du huttrar febrigt inför det avgörande ögonblicket. Ögonblicket som aldrig tar slut, som segt sträcker ut sig över timmar, dagar och veckor. Ögonblicket som blev ditt liv. Din panna bultar inför den skummande silvervirveln när den slår emot din hud och förångas till en gloria. En vit bomullsbuske som omger dig och fattar eld. Du är molnupptornaren, stor stark och fruktansvärd. /// Själva kampen är fragmentarisk, du minns bara det som du har hunnit tänka. Ångan har lagt sig tillrätta igen på din hud, den får dig att glänsa. Molnen slits isär och blottar en strålande kvällssol. Den sjunker utmattad ned bakom dansande berg. /// Du är storslagen, som askan efter Alexandrias bibliotek. Hela världens samlade kunskap har brunnit i dig. Tröttheten är en fullkomlig njutning. /// Välkommen till Maelstrom.

Elden är lös